Höstdagjämning

Mörkret har nästan lagt sig när vi går ut

hunden och jag

klockan är tjugo över sju och i övermorgon är det höstdagjämning

det har blivit varmare

en tydlig skillnad

bara på några timmar

den milda luften gör skymningen mjukare, mer inbäddande

det finns inga gatlyktor där vi bor

sen finns det, sen när vi har flyttat

Det känns som allt runtomkring njuter av den milda luften

andas ut

vi behöver inte gå till vintervila, inte än

vi kan sova gott i den ljumma natten

 i samma mörker sover vi

alla fåglarna, änderna, gässen

korna nere i hagen på andra sidan ån

Sonja och hennes hund i gården på andra sidan våtmarken

människorna uppe i byn

och vi

En kråka skriker plötsligt i skogsbrynet

en ensam kråka, ett enda skrik

vad vill den?

hunden hoppar till, stannar och tittar

nu ser vi ljusen från vår gård

mörkret har nästan lagt sig helt

 katten syns inte till, men hon är någonstans i mörkret

spanar, väntar

på att någon stackars mus ska vara oförsiktig

mössen, som kan vänta lite till med att ta sig in i huset

sommaren är tillbaks

en liten stund till