26. nov, 2019

Borta bra och hemma bäst

... men det visste vi ju redan.

Har alltså varit i Stockholm, två nätter, en dag. Anledningen var en kurs som hette "Skriva feelgood". Av de feelgoodförfattare som fanns med på scenen - sammanlagt tretton stycken - hade jag läst en, nämligen Anna Fredriksson (och den var sådär). Jag är kinkig, jag vet det. Det blir inte bättre med åldern, det lovar jag.

Men det diskuterades många intressanta frågor som är gemensamma för allt skrivande, tex vändpunkter i berättelserna, och att kunna identifiera sig med hjälten/hjältinnan. En fråga som diskuterades livligt var: Måste en feelgoodhjältinna starta ett bageri eller en bokhandel? Skulle hon istället tex kunna jobba på Scans kundtjänst?

Man kom nog fram till att hon kunde det, dock med viss tveksamhet. Feelgoodmiljön är viktig, den är en del av konceptet med att få läsaren att må bra.

För mig är det bästa med Stockholm, förutom mina vänner som bor där, att det är så skönt att promenera. Staden är som ett vackert landskap, nu med alla ljus som speglar sig i vattnet var det förtrollande vackert.

Det sämsta är alla affärer och all reklam, köp köp köp. Och folk överallt.

Hemma igen med en förkylning, men efter att ha sovit tolv timmar känns det bättre. Här är ett snäpp ljusare trots novemberdiset, och några grader varmare. I morse hittade hunden och jag en ensam ros som lyste i mörkret.