8. dec, 2019

Funderingar inför julen

Den åttonde december 2019. Snart jul.

1979, det är fyrtio år sedan. Vad gjorde jag den 8 december 1979? Var tillsammans med L (mina barns far). Gick på sjuksköterskeskolan. Letade efter bostad i Skåne förmodligen, vi flyttade Juni 1980. Jag skrev ett arbete om homosexualitet på vårterminen i skolan. Jag minns Anna, som var så vacker, och Christer och Kristina som jag umgicks mest med, och hon som var kär i mig, men henne har jag glömt namnet på.

Det är inte en period jag gillar att uppehålla mig vid i minnet, sjuksköterskeskolan. Hellre tänker jag på när L och jag flyttade ner till Simrishamn. Det var så spännande. I bilen på väg ner sjöng, nej, skrålade vi: På himlen går stjärnor och solen och måååne, och kastar sitt mildaste sken över Skåååne (En gammal Edvard Perssondänga om någon undrar)

Men hur firade vi julen 1979?

Kanske är det bra att man inte minns allt. Bara det som upprepas många gånger minns man säkert, som julmaten och Aladdinasken och den stämningsfulla julmusiken. Den där speciella stämningen som man kan uppleva på julen, egentligen är det den jag vill åt, bara den. Hur uppnår man den? Genom att äta samma mat? Genom att jobba halvt ihjäl sig veckorna innan så att man kan njuta av att få vila? I min familj har vi aldrig haft någon vidare sammanhållning, så det är inte det som är knepet, att träffa samma människor.  Flera jular har jag varit helt ensam. Ibland har jag tyckt att det har varit skönt.

Några måsten:

Mörker (ja det får vi ju automatiskt)

Levande ljus

Adams julsång med Håkan Hagegård

Lite eftertanke och nostalgi

Sill, julost, choklad

En bra bok!

 

På senare år har jag känt att jag skulle vilja hjälpa till med något. Göra ”gott”. Ordna jul för hemlösa eller något liknande. Nästa år, när vi bor lite mer centralt här i världen, kanske det kan bli verklighet.

Vad är viktigt för dig?

https://www.youtube.com/watch?v=vQ7trISfZ9w

Länken leder dig till Adams julsång med Erland Hagegård. Eventuellt rent av bättre än Håkan.