8. feb, 2020

Hur man bär sig åt för att hamna på helt fel ställe – intervju med mig själv

 

 

-          Nu måste vi reda ut det här en gång för alla. Sätt dig ner.

-          Jag sitter redan …

-          Hmmm, okej. På bilden står du alltså i hamnen i Arguineguin 2014. Eller hur? Det är vad du har sagt. Det var ju så fint där, så ni åkte tillbaks dit. Ni valde det bara för att där var så fint.

-          Ja, det gjorde vi. Jag gillade ju inte Maspalomas något vidare. Inte alls, faktiskt. Men Arguineguin var fint, vi tänkte, alltså min man och jag, att dit skulle vi kunna åka igen, om vi nu absolut skulle åka till Kanarieöarna. Så jag letade efter ett hotell där, när vi nu var tvungna att flytta resan som vi skulle åkt på i september till Kreta …

-          Jaja, inte bli långrandig! Tillbaks till bilden. Är du verkligen i Arguineguin på den bilden?

-          Äh, nej …

-          Var är du?

-          Jo alltså, i Puerto de Mogan, visade det sig.

-          - Och varför trodde du att du var i Arguineguin?

-          Därför att vi hade tagit bussen dit! En lokalbuss, från Maspalomas. Vi åkte till Arguineguin för att jag hade hört att det skulle vara så fint! En gammal fiskehamn, norrmännens favoritställe på Gran Canaria, mindre och genuinare osv. Och det stämde ju, tyckte vi, fast några norrmän såg vi nu inte …

-          Ursäkta, men vad stod det på bussen som ni tog?

-          Det minns jag inte – och nu kommer vi aldrig att få veta det, eller hur!

-          När upptäckte ni att ni var på fel ställe?

-          Andra kvällen, när vi gick in till stan och förbi hamnen. Jag trodde hela tiden att det skulle dyka upp bakom nästa udde, men till slut insåg vi att vi aldrig hade varit i Arguineguin förut. Vi tittade på kartan och listade ut att det måsta ha varit Puerto de Mogan vi varit i då, för fem år sedan. Så vi tog en båt dit några dagar senare, och det stämde ju. Där är jättefint.

-          Är det inte fint i Arguineguin?

-          Vissa tycker säkert det. Där kryllade av norrmän, och det byggdes friskt. Stora moderna villaområden klättrade upp för bergssidorna, allt nybyggt. Fiskehamnen var verkligen genuin på så sätt att det fortfarande var en fungerande fiskehamn, med varv, stora kranar, lastkajer och byggnader i korrugerad plåt. Stan var full av bilar, de gamla husen blandades med nya och det fanns ingen bougainvillea någonstans. Och så de stora hotellen längs med havet, alla med stora pooler. Naturen runtomkring är mest sten och grus, jag fattar inte hur de kan få något att växa … fast det var ju inte så mycket som växte.

-          Du låter inte så nöjd. Kommer ni att åka tillbaks?

-          Nej.

-          Vart ska ni åka då?

-          Vi funderar på att inte flyga mer.

-          Okej, det får vi ta en annan gång – vi vill inte reta upp våra läsare!

 

Ett litet album med bilder från Arguineguin/Puerto de Mogan är utlagt, så ni kan se vad jag menar.