16. feb, 2020

Tillbaks

Bilden föreställer badstranden i Svarte. Snart är det dags igen!

 

Vinden viner, regnet piskar, semestern har lagt sig i minneshyllan för semestrar (i underavdelningen ”det var i alla fall skönt att komma bort ett slag”). Utanför blommar snödroppar och vintergäck för fullt, den meterologiska våren kom igår. Den första riktigt sköna vårdagen var i förrgår. Då satt vi ute och drack kaffe. Havet låg som en spegel. Det gör det inte idag. I dag vallfärdar de tappra svenska surfarna till sydkusten med sina brädor på taket.

Jag har fått ett s.k. läsarbrev. Alltså från en person jag inte känner! (Fast jag har träffat henne en gång.) Jag citerar:

Jag tycker att du på ett fint sätt väver ihop de olika berättelserna från Sevilla kring 1840 och Lund i tidigt 2000-tal. Som Lundabo är det också roligt att läsa om sin egen stad med alla välbekanta platser. I höstas läste jag Barfotadrottningen av Ildefonso Falcones, och jag kände igen både Milagros och släkten Garcia samt romernas miljöer i Sevilla från den boken. Men som sagt, din bok var riktigt bra! En läsupplevelse!

 

Jag blev väldigt glad! Det är ju det som är själva meningen med skrivandet, att människor ska få uppleva och känna, med de karaktärer jag har skapat. En belöning värd mer än pengar.

Apropå pengar – gården är såld, och nu längtar vi efter att få flytten avklarad, men det kommer att dröja in i april någon gång innan vi lämnar Björkudden för gott. Underbara Björkudden, jag kommer att sakna dig! Men efter den här tiden känns det att det är dags att gå vidare.