28. jun, 2020

Tjugotvå grader i vattnet

 

 

Badar.

Inte för varmt, inte för kallt. Lagom alltså. Detta perfekta svenska ord. Är det sant att det bara finns i svenskan? Hur kan de klara sig utan det ordet, de andra, i så fall?

Det känns lite, lite kallt när man kliver ner i vattnet. 

Bra. Annars är det för varmt.

Vattnet omsluter kroppen. Känslan. Det svala vattnet mot den överhettade kroppen, smeker, svalkar. 

Nuförtiden bor jag så jag kan gå ner och bada när jag vill. 150 meter. Förbi grannen, över Västra kustvägen och cykelbanan, korsar ängen som går längs med havet, ner för slänten. Sand och sten. Man behöver badskor. Man har skaffat badskor. Då går det bra.

Hunden badar också. Han går inte i självmant, men han protesterar inte. Han kan simma, benen börjar simma redan ovanför vattnet. Han verkar tycka det är skönt. Sitter bredvid mig på handduken efteråt och njuter. Hans sele hänger på tork bredvid de andra badkläderna på sträcket.

Tänk att få bo så nära havet! 

Nu väntar jag på att få åka på kurs i nästa vecka. Skrivarkurs på Öland, för Bob Hansson och Tove Folkesdotter. Undrar om det verkligen kommar att kunna bli av? Man får inte komma om man har symtom av något slag som skulle kunna vara Covid-19. Och tänk om jag åker dit och blir smittad av någon av de andra! Törs jag verkligen åka?

Jag skulle verkligen behöva det. Det här året har varit jobigt Jobbigare än det går att prata om egentligen. Men det är klart, mer sjukdom behöver vi inte i den här familjen. 

Det är en vecka kvar, vi får se hur det går.