Meditativt lugn (eller bara tråkigt?)

När det är bra

då är det svårare att skriva

när man är nöjd

jamen då är man ju nöjd

sitter med sin bok

går ner och tar ett dopp

fixar en kopp kaffe

ingenting jagar en till datorn

Tänkte jag skulle skriva om hur det är då

när man är nöjd, när det är bra, när det är lugnt

någonting som bara rullar på utan att skava

man hinner med

dofter färger smaker

En gång träffade jag en amerikanska som hade en bucketlist

100 things I want to do before I die

att rida jakt med The Galway blazers på Irland var en av dem

hon gjorde

inte jag

jag tänkte

alla såna listor går ut på samma

göra vara aktiv spännande och utmanande

men, om man bor till exempel i en liten grekisk bergsby?

aldrig flyttar, aldrig reser

inuti ens huvud

det kan hända saker ändå, kanske lika mycket?

När jag är nöjd tänker jag att jag har hittat något

Det meditativa lugnet

behöver inte ens sitta med korslagda ben och andas

bara vara

nya spännande saker dyker upp, inuti

som aldrig skulle fått plats i stressen och hetsen

nya insikter, utan missnöje och irritation

utan oro och rädsla

kan man ta bort dom fyra sakerna , missnöje, irritation, oro, rädsla

då är livet som bäst.