19. okt, 2021

Höst igen

 

 

Vinterjackan har kommit fram. Visserligen den lättaste av dem, men i alla fall. Det är oåterkalleligt (tänk, vilket fint svenskt ord!)

Som vanligt här nere är det mesta fortfarande grönt. Det blommar hundkex och rödklöver på ängarna. Men att det är höst kan man ändå inte tveka om. Det luktar höst. Det ligger döda löv på gångbanorna. En del träd skiftar i gult. Jag har tagit in mina Herrestadsbegonior.

Hunden och jag har varit själva några dagar. Jag hade nämligen fel – man kan fortfarande lägga in för utredning! Maken är således inlagd för utredning, man ska försöka finna ett infektionsfokus som ständigt återkommer och ger honom feber och gör honom väldigt dålig när det slår till. Just nu befinner han sig på något röntgenlab i Lund för att under genomlysning från två håll samtidigt försöka lokalisera en eventuell abscess, och sticka hål på den.

Har han någon narkorsköterska hos sig? Eller är han helt själv?

Kanske någon av mina forna kollegor sitter där och håller koll på hans blodtryck och andning. Jag hoppas det.

Nu sitter hunden Bosse nedanför mig och tittar på mig med stora ögon. Han vill inte att jag ska sitta här vid datorn, han vill att jag ska komma och leka med honom. Nyss försökte han hoppa upp och nafsa mig i armbågen för att få uppmärksamhet. Det fungerar ibland, inte idag. Nu surar han på mattan under kontorsstolen.

Vi måste alla lära oss tålamod.

Vad ska vi ha för bild till detta tycker ni? En höstbild? En bild på ett röntgenlab? En bild på Bosse igen?

Jag tror det får bli en bild på min kommande lunch – ägg och bacon!