April

11. apr, 2019

Iskalla vindar blåser in från Ryssland och Finland. Mössan och vantarna åker på igen. Hallonbuskarna som kom med posten igår har fått fiberduk över sig, jag var tvungen att plantera dem. Törs man vattna det nysådda gräset, eller kommer fröna att ruttna i kylan? Det är torrt som fnöske, den sandiga jorden dammar.

Snart fyra veckor sen det regnade.

I april är vi vana vid omväxlande väder, regnskurar, hagel, och solsken däremellan.

Vädersystem som låser fast sig och stannar kvar, det har jag hört om på TV. Det har med klimatförändringarna att göra, det får vi vänja oss vid. När jag ser böndernas åkrar blir jag orolig. De har haft det tufft. Om de inte får ny mat till djuren nu snart … men det växer knappt på åkrarna, det kom igång så bra för några veckor sen, efter det har det inte hänt mer.

På bilden står jag och spanar ut över en översvämmad å vid stranden i Skanör. Det var 2012. Det pratades inte lika mycket om klimatet då som nu, och Skanör har varit översvämmat förr. Men i kommunen bråkar man med länsstyrelsen om var man ska få bygga. Länsstyrelsen säger att det kommer att vara översvämmat där om 70 år, hela Skanör. Borta. Det sägs förstås att man ska bygga vallar. Vill man bo bakom vallar? Skönheten i Skanör är de vidsträckta strandängarna. Och hur många samhällen kan vi skydda med vallar?

Om du gillar stränder, åk dit medan de finns kvar. Parkera i Skanörs hamn, och följ gång/cykelvägen mot Falsterbo fyr. Om det är sommar kan du njuta av sol och vind, doft av vildrosor och gulmåra samtidigt som du hör lärkorna ovanför dig och havet till höger. Om det är vinter kan du vandra ut på Måkläppen, ett stort sandrev med mycket fågel och sälkolonier. Det är tillträdesförbud under sommaren, men om det är så mycket vatten som på bilden, 2012, så finns det inte.

Ibland ordnas det vandringar ditut. Här är en länk:

http://maklappsforeningen.se/

Dela den här sidan

Vårmorgon

5. apr, 2019

Alldeles nere vid havet. Du kan inte se det, men det är precis bakom krönet. Hade du varit här hade du hört det, och känt doften av det. Går man ner på stranden blåser det. I gläntan där jag står är det vindstilla, och solen har värmt upp luften.

Det är svårt att hinna med att verkligen känna våren, även när man inte jobbar. Även när vintern har inneburit svår sjukdom i ens absoluta närhet. Människor jag pratar med förväntar sig att vi ska känna mer nu, uppleva allt starkare. Förhöjd livskänsla.

Så är det inte.

Hursomhelst så håller jag på med marknadsföring. Det är svårt. Men jag har hittat en bokbloggare som tänker läsa Contra Tiempo, om hon sen gillar den är ju en helt annan sak. Jag har hittat fler som jag tänker skriva till. Sen har jag har två boksigneringar inbokade, och jag har skrivit till fantasybokhandlarna och föreslagit att de ska köpa in min bok. Eftersom Saga Egmont inte ville ge ut den som ljudbok, fast det tyckte den var bra, med motiveringen att fantasyläsare hellre läser pappersböcker. Men det är ju inte en fantasybok! Bara lite ...

Bloggaren heter Maria Lindström, och finns på mariasbokhylla.wordpress.com. Håll ögonen öppna!

Jag ska åka till min gamla arbetspats, Anestesikliniken i Lund, närmare bestämt centraloperation. Där Maria och Stefan träffades och där en stor del av handlingen i Contra Tiempo ägde rum. Liksom en stor del av mitt liv. Mellan 1986 och 2007 jobbade jag där. Det ska bli så spännande att komma dit igen, jag kunde inte somna i går kväll fast det är nästan en månad dit. Många av de jag jobbade med finns så klart inte kvar, men det är en stor arbetsplats så det finns också många som faktiskt finns kvar där. Kanske någon av er läser detta? Då ses vi snart!

Jag ska så klart ha med en trave böcker.

Nytt vårtecken - det surrar av traktorer i alla väderstreck.

2. apr, 2019

Eller?

31. mar, 2019

Visst var det något

något som skulle göras

minns inte

vinden blåser, bort med allt

vissna löv yr omkring

kvistar, plastbitar

vinden blåser bort vintern

vinden blåser bort våren

eller … hoppet om vår i alla fall

det blir så kallt

ser lockande varmt och fint ut inifrån

för kallt att vara ute

vinden blåser bort minnet

vinden blåser bort planerna för framtiden

lika bra att vila sig lite till

vila i det som är kvar av vintern

den kravlösa vintern

Men var det något som skulle göras?

Swisch!

29. mar, 2019

Så fort har den här veckan gått. Och inte ett ord skrivet, varken i något pågående bokprojekt eller här i bloggen. Vad ska jag skylla på? Det finns en del saker:

Jag har fastnat i en bra bok som är tjock som en tegelsten och väldigt spännande!
Jag är trött - vårtrött?
Har använt en del tid till att så och plantera om. Rucolan grodde på ett dygn!
Mycket tid har gått åt till att leta fram bilder. jag har tänkt göra ett nytt fotoalbum här på hemsidan, med bilder bara på mig själv. Så självcentrerad kan man vara när man har en egen hemsida. Den är inte klar än, men den kommer.

Jag vet inte vad det är med våren som gör att man blir så trött? Det är ju inte första gången, jag känner igen det. När det här bleka men skarpa ljuset silar ner igenom kala grenar och landar på gråbruna löv och gult torrt gräs så blir jag jättetrött, varje vår likadant. Jag behöver sova middag. Så skönt det är att kunna göra det på riktigt, istället för att pressa sig till det yttersta efter lunch, som jag fick göra när jag jobbade. Det går ju inte att skylla på att man ska fälla vinterpälsen och sätta en ny fräsch sommarpäls. Det kräver massor av energi och vitamin B. Hästar kan behöva B-vitaminsprutor på våren, de ska producera tusentals nya hårstrån. Min kalufs har aldriv varit så tjock, och har inte blivit precis yvigare med åren. Det kan inte gå åt så mycket b-vitamin till den. Tröttheten får skyllas på något annat.

En rolig uppiggande nyhet: Contra Tiempo ska säljas på Gleerups Akademibokhandel i Lund! Det är tungt, det vet alla som bott i Lund. Jag ska åka dit och fotografera den på hyllan där nästa vecka när den kommit in. Bilden kommer så klart att publiceras här.

NyareÖversiktÄldre